Tidsuppfattning – vad är det och hur kan du förbättra den?
Vad är tidsuppfattning? Varför upplever många med ADHD, autism, m.m. svårigheter kring tid? Och hur fungerar egentligen tidshjälpmedel?
De flesta av oss använder många olika tidsbegrepp varje dag. Imorgon, senare, förut, till hösten, om en timma, snart. Men vad betyder egentligen dessa begrepp? När är senare? När är till hösten?
Svaret på frågorna är ofta väldigt abstrakta. Visst kan du titta på klockan och konstatera när det har gått en timma, men för att verkligen förstå vad en timma innebär behöver du kunna föreställa dig hur lång en timma är och vad du kan göra på den tiden.
Vad är en god tidsuppfattning?
Din tidsuppfattning består av tre delar:
- känsla för tiden: hur lång tid tar det att gå till bussen?
- orientering i tiden: är det vår eller höst, morgon eller kväll?
- Tidsplanering: hur mycket hinner jag på 30 minuter?
Att ha en god tidsuppfattning handlar alltså om mer än att kunna läsa av hur mycket klockan är genom att titta på klockans visare. Du måste också kunna använda dig av den information du får.
Känsla för tiden
Din känsla för tid skulle vi kunna kalla för att ”uppleva tid”. Denna aspekt av tidsuppfattningen är på så vis subjektiv och handlar om din egen upplevelse av hur lång tid olika saker tar. Hur lång tid tar det att äta frukost?
Orientering i tiden
Orienteringen i tid är något konkret. Här handlar det om att läsa av klockan eller almanackan och förstå när olika saker har hänt eller ska hända.
Tidsplanering
En god tidsplanering handlar om att få din egen upplevelse av tid att komma så nära den faktiska tiden på klockan som möjligt. Här kopplar du alltså samman din känsla av hur lång tid det tar att äta frukost till tiden som visas på klockan. På så vis kan du föreställa dig hur mycket som är rimligt att du hinner på till exempel 30 minuter.
- Vad är klockan?
- När ska nästa aktivitet ske? Om 30 minuter.
- Vad hinner du göra på 30 minuter?
För att besvara den sista frågan behöver du kunna föreställa dig vad som ska hända i framtiden (om 30 minuter) och samtidigt växla tillbaka till nutid, och dessutom kunna föreställa dig vad som ryms i tiden däremellan. Det är en abstrakt tankeprocess som ställer krav på vår kognitiva förmåga.
Varför upplever personer med ADHD, autism, m.m. ofta svårigheter kring tid?
Föreställningsförmågan är en del av tidsuppfattningen
Personer som har autism, ADHD, Downs syndrom eller andra kognitiva funktionsnedsättningar upplever ofta att det är svårt att föreställa sig abstrakta saker.
Det kan yttra sig i att du har svårt att läsa av andras ansiktsuttryck och förstå hur de känner. Eller se framför dig vilka olika steg som du behöver göra och i vilken ordning för att slutföra en uppgift. Eller ha en känsla för hur länge det är lagom att borsta tänderna eller duscha.
Att kunna läsa av hur mycket klockan är, men ha svårt att föreställa sig vad som rimligen kan hinnas med innan nästa aktivitet börjar, kan upplevas väldigt stressfyllt. Att inte veta när saker ska hända eller hur lång tid du har på dig, kan leda till känslor av maktlöshet och att förlora kontrollen över vardagen.
Ibland kanske du fastnar i att hela tiden titta på klockan för att försöka återfå kontrollen. Det kan upplevas mycket frustrerande och dessutom göra det svårt att planera och få en rytm under dagens lopp.
Du som upplever svårigheter är långt ifrån ensam. Enligt Hjärnfonden har ungefär 100 000 svenskar någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Varje år föds det också drygt 100 barn med Downs syndrom i Sverige, enligt Hjärnfonden.
Hur fungerar tidshjälpmedel?
Visuella tidshjälpmedel
Visuella tidshjälpmedel innebär att tiden visas på ett konkret sätt så att du faktiskt ser tiden. Timstock och Time Timer är exempel på visuella tidshjälpmedel. När du ser tiden blir du inte längre beroende av att kunna skapa en egen mental bild, utan kan istället titta på din Timstock eller Time Timer och se hur lång tid som är kvar. Sakta men säkert kan du då börja koppla samman och anpassa din upplevelse av tid till den faktiska tiden på klockan.
Demensklockor
Personer med Alzheimers eller andra former av demenssjukdomar har ofta svårigheter att orientera sig i tiden. Då kan du exempelvis bli osäker på om det är morgon eller kväll, vilket gör att du kan ta tokiga beslut som att gå upp och göra frukost när du egentligen ska sova för natten. Personer med dessa svårigheter kan ha stor nytta av en särskild klocka där du kan se veckodag, tidpunkt på dagen m.m.
Exempel på sådana klockor är Dintido och Clockaid. På vissa varianter, t ex Dintido MED kan du även ställa in påminnelser så att du inte glömmer att ta medicin, ringa barnbarnen eller när ditt favoritprogram på TV börjar.
Hur kan vi utveckla bättre tidsuppfattning?
För att förbättra vår tidsuppfattning behöver vi träna och ha rutiner. När vi upprepar saker utvecklar vi en känsla för hur lång tid olika saker tar. Vi får en tidsreferens till den aktiviteten. Visuella tidshjälpmedel kan vara till stor hjälp i den här processen och blir limmet som binder samman upplevelse av tid med faktisk tid på klockan. När vi sedan ska lära oss nya aktiviteter, kan vi hänvisa till aktiviteter vi redan känner till.
Många har också hjälp av att kombinera bildstöd, t ex schema, tillsammans med sin Timstock eller Time Timer. På så vis blir det ännu mer konkret. Bildstöd för utskrift kan du skapa i InPrint 3.
Sammantaget kan vi se att tidsuppfattning är komplext och består av flera olika delar som samverkar med varandra. Men det går att träna och med rätt hjälpmedel kan du få en fungerade vardag.
Att kunna klara av att utföra en uppgift inom tidsramen, att klara vardagen, kan ge en känsla av kontroll och stolthet över att jag kan själv! Kanske för första gången. Vi får ofta höra solskenshistorier om hur livet har förändrats när personer och familjer fått en Timstock, Time Timer eller Dintido.
Lycka till på resan mot en bättre tidsuppfattning! ❤️önskar vi på Funktionsverket